Nära och kära i bild

I gotta feeling...

Let’s live it up
I got my money
Let’s spend it up
Go out and smash it
Like Oh My God
Jump off that sofa
Let’s get get OFF
I know that we’ll have a ball
If we get down
And go out
And just loose it all
I feel stressed out
I wanna let it go
Lets go way out spaced out
And loosing all control

I gotta feeling!
LETS DO IT!

Ja men ungefär så tänker jag kring 2010. Ta dig upp ur soffan och make it happen. Vi har alla förutsättningar det gäller bara att se tillfällena och ta dem i akt. Jag kommer att fortsätta med det...mitt mission sedan jag kom till gbg. Och god damn it om inte det är det bästa sättet att leva på...känner mig mer levande än nånsin.
Ett lämnat år av höga berg blandat med halvdjupa dalar. Det har varit tufft, jävligt jobbigt men också alldeles underbart. Som den där balen...:P

Är så glad för er som jag lärt känna under året...you rock!

Veckans händelse:

På löpbandet sprang jag i tisdags med en något uppblåst mage och plötsligt från nånstans kom det en fis...whhopsie!
Sån jävla tur att det var tidig morgon och jag bara hade tre personer som trampade på maskiner bakom mig. Jag hoppas innerligt att de hade precis som jag lurar med hög musik i öronen. Jag vågade inte riktigt vända mig om och kolla...

Förresten...guldlock...jag vill återigen pusha för att utmana dig och hänga med på vårruset. Det är gott om tid än. You can do it!

Peace out

Knappt jag vågar säga något...

...men killen jag avfärdade för några veckor sedan har jag träffat igen och förra helgen så var det något som hände. Något klickade till extra och vi umgicks rätt så mycket hela helgen. Och på ett mer nära sätt liksom än förut. Och nej jag menar inte fysiskt...
Han stannade till i tisdags...

Det är något med honom som fascinerar mig. Han som verkade så olik mig, eller det är han väl på sätt och vis, men är på flera sätt ganska så lik. Han växer för varje gång vi ses och själva saken med att vi inte ens talat om vårt förflutna nämnvärt, inte för att vi undvikit det men inte kommit på tal riktigt känns hur skönt som helst. Avslappnat, tryggt...

När jag kom hem i tisdags efter att han lämnat lägenheten under dagen och kastat in nyckeln så fann jag några kråkfötter på två lappar där han tackade för helgen. När jag sedan med ett leende på läpparna startade datorn fanns plötsligt han där. Hahahahaha!
Han hade tagit en bild med min cam och lagt som bakgrundsbild. Och nej den var inte töntig...ascool! Han har sån humor alltså, och attityd men är samtidigt så mjuk.
Ja jisses, som jag sa till Jenny, detta börjar bli farligt härligt! Och jag njuter big time!
Hamnade lite i den där ovissheten innan man kommit riktigt sådär långt att man definierar något. Men efter en hel del messande fram och tillbaks så har vi mellan raderna uttalat att vi träffas exclusivly.

Thumbs crossed...