Det förflutna vill ha nostalgi

För några dagar sedan addade en gammal "speciell" kompis mig från K-towntiden mig på fejjan. Vi sågs väldigt sällan, sprang på varandra typ en gång om året under tre-fyra års tid. Även om han aldrig har haft någon supercharmig person eller andra "kvaliteter" ;) så har han alltid fått hela kroppen min att pirra.
Iaf...han som alltid uppenbarat sig som halvdissig addade mig och ville kolla läget. Kul! Tydligen fanns jag kvar i minnet hans...
Jag såg att hans gamla handbollsgäng har återförenats och nu börjat spela match igen. Jag kände att det hade varit nostalgi utan dess like att gå och se de numera gubbiga killarna spela då jag följde dem nästintill slaviskt under flera år. Så jag kollade om de inte skulle ha match nu när jag ska ned och hälsa på under vecka 44. Inget svar på deras fansida...däremot hörde herr B av sig och bjöd in till nostalgi i hans hus. Hehe....frestande...

Var förresten och testade body combat-pass på gymmet igårkväll. OHH MY GOD va kul det var! Helt vansinnigt. Jag tog i så jag nästan höll på att få upp knäckemackan innan. Men det var bara sånt driv i passet. Det där gymmet har tagit mig med storm...nästan så jag hellre hade gått dit ikväll stället för att dansa.